En påminnelse till mig själv.

Vissa saker vill jag skriva här på bloggen för att jag ska kunna gå tillbaka och läsa om det igen. När man känner för det. Det här är en sådan sak:

Denna vecka har jag fått stornjuta av att få vara just Ediths mamma. Hon har varit glad, nyfiken, mycket pratsam och samarbetsvillig. Vi har haft så roligt och hon har då och då kommit fram och kramat mig - bara för att. Varje morgon har hon vaknat på gott humör och babblat på en lång stund innan jag hämtat henne till vår säng. Visserligen har hon också testat mig och gjort saker hon vet att hon inte får, men med glimten i ögat, så jag har inte kunnat bli arg. Jag älskar den ungen. Alltid.