Det går hit, det går dit, det går runt en liten bit...

Jag är en människa med ett väldigt omväxlande psyke. Ena dagen är jag lycklig, nöjd och tillfreds med mitt liv. Allt känns precis som det ska vara och jag njuter av nuet. Igår var en sådan dag. Sen plötsligt, från ingenstans, kommer dagar då jag bara längtar efter förändring. Som idag. Jag längtar till arbetslivet, vuxna människor och kaffepauser.

Jag var precis likadan när jag var barnlös också, ibland lyckligast i världen och ibland galet slut på allt. Det är väl ett ganska vanligt tillstånd - men jag kan bli så trött på att det går upp och ner hela tiden. Säkert ganska jobbigt att leva med en sån människa antar jag...

Och eftersom jag har en lite sämre dag idag så känns det underbart skönt att imorgon ta paus från att vara förälder - för vi ska gå på bröllop utan barn! Edith ska sova hos sin farmor och farfar, jipppiii för det! Jag har absolut inga förväntningar, ser bara fram emot att njuta till max av att få hänga med min man.

Föräldrafritt imorgon. Skönt.