
I över ett år har vi suttit bredvid Ediths säng för att hon ska kunna somna. Otaliga timmar sammanlagt. Döm om vår förvåning när hon nu fem kvällar i rad har somnat snällt i sitt rum, alldeles själv. Utan sömnskola, som vi skulle börja med, men sköt upp kväll efter kväll.
Kan det vara såhär lätt? frågar vi oss. Allt har sin tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar